Nu är jag kär i Erik Beckman.

3 Dec

 Ett problem med att jobba på bibliotek är att man blir kär hela tiden i människor man aldrig har träffat och som i många fall dog för länge sedan.

Nu är jag  kär I Erik Beckman. På   bibliotek Plattan har jag hittat den fantastiska samlingen ”Alla är vi stora romaner”. Det är Malte Persson som har redigerat ett urval av Erik Beckmans texter som kritiker. Och var ska jag börja. Jag älskar allt med den här boken. Det fantastiska gultonade omslaget med ett synnerligen bisarrt fotografi där författaren ligger bortvänd på en gräsmatta framför en skylt där det möjligen står Prästhem eller Prästmon eller något sånt (Präst är allt som syns). Urvalet och det sätt som Malte Persson vänligt och tydligt ger ett sammanhang och en mycket kort bakgrund som gör texten begriplig för den som inte har tokkoll på Erik Beckmans preferenser och olika debatter i olika tider. Erik Beckman själv kan läsas på avigan och rätan. Han dog för dryga femton år sedan men stackars oss allihop att han inte kommer tillbaka. Att detta är en röst som inte finns är klart som kalops. Förutom att han gillar samma saker som man själv (Eva Ström, Kristina Lugn) så tänker han drastiskt och klokt och skriver saltsyrefränt, djupt inkännande och ironiskt som bara den som vill något utan helvete kan vara ironisk. En ironi nästan glömd för världen nu, som stöter i satir, tar avstamp i en analys som alltid har ett sammanhang ….ja, förlåt, ni hör hur betuttad jag är. Och en sak till bara…förutom resonemangen som är en sån fröjd att följa så kan man också bara glupskt pilla loss en mening och mumsa på stående fot.

Till exempel:

”Vilken hartassens och strumpsockans djävul är det som intalar oss att poesin inte är rätt medium för spänningar och konflikter?” apropå det unika i Eva Ströms explosiva diktning.

”Plötsligt lägger berättelsen iväg på en snabbresa från Skåne till Lofoten, kommer aldrig igen.” Inledningsmening på texten Alla är vi stora romaner om Sigrid Combuschens bok ”Värme”.

 Och till sist en fisketur med trippelmeta. Erik Beckman refererar lyckligt till hur allas vår Horace Engdahl citerar Fernando Pessoa:

”diktaren är en låtsare/han låtsas så fullständigt/att han till och med låtsas ha ont/av de smärtor han verkligen känner.”

kär kär kär
/Pernilla Glaser

(Tillägg: i dagens DN lär det finnas en bild på Erik Beckmans könsorgan. I brist på kontorsscanner får ni hålla tillgodo med ovanstående, mindre köttiga, bild.)
/Jenny Lindh

Annonser

Ett svar to “Nu är jag kär i Erik Beckman.”

  1. Henrik (TioTretton) december 3, 2010 den 12:53 e m #

    http://www.erikbeckmansallskapet.se/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s