Arkiv | Artiklar RSS feed for this section

Pär Thörn; ringarna på vattnet

4 Apr

 

Hur många gånger har man inte hört författare säga att de inte vill läsa andra författare under skrivprocessen eftersom språket då blir färgat. För recensenter är det förstås likadant och det är nog ofrånkomligt. Har man spenderat dagar av sitt liv på en roman måste den ju sätta någon slags spår.

När jag av någon absurd jobbrelaterad anledning läste alla recensioner jag kom över av Pär Thörns  Tidsstudiemannen slog det mig att många recensenter hade färgats av romanens språk och tankegods:

man angav minuter och sekunder på hur lång tid det hade tagit att skriva delar av recensionen (3 minuter och 42 sekunder, Nils Schwarts, Expressen).

man angav minuter och sekunder på hur lång det tid det hade tagit att läsa boken (en timme, 23 minuter och 31 sekunder, Petter Lindgren, Aftonbladet),

man angav minuter och sekunder på hur lång tid det skulle ta att läsa recensionen,

man angav minuter och sekunder på…

.. och så vidare.

Romanen handlar alltså om en man vars jobb är att effektivisera en arbetsplats genom att med ett tidur mäta i princip alla arbetsmoment. Denna tidsstudieman hade flyttat in i huvudena på recensenterna.

När Pär Thörn nu ger ut Die Leiden des jungen Werthers (alphabetisch) där han alfabetiserar samtliga ord i Johann Wolfgang Goethes klassiska roman från 1774 – ett grepp han också använde i Röda rummet (alfabetisk) – går Jonas Thente hela vägen och skriver en recension i alfabetisk ordning (bilden ovan).

Och varför inte?

Thentes text är lika mycket en kommentar till som fortsättning på Thörns projekt. Meta på det där viset som gör världen lite snurrigare. Jag misstänker att han har gått tillväga så här: först har han skrivit en recension på klassisk manér för att sedan bryta upp den i alfabetisk ordning. Men till skillnad från Thörns alfabetiserande finns i Thentes fall inget original att tillgå, inget facit. Ja, någonstans i hans dator förstås, men inte publikt.

Och det är själva grejen.

Jag ska klippa ut recensionen och sätta den i plånboken. Nästa gång jag sitter på toa ska jag inte plocka fram iPhonen, nej, jag ska ta fram Thentes recension och flytta om orden till en läsbar text.

Jag räknar med att kunna presentera ett resultat framåt midsommar.

Som om jag inte hade annat att göra.

Tack för det Pär Thörn. Tack för det Jonas Thente.

/Leo

Tack för igår!

9 Jun

Här kommer som utlovat quizresultaten. Alla är sjukt bra, men The beat up kid book clubs 31, 5 poäng är skrämmande bra. Vilket gäng!

Vi blev så taggade av gårdagens quiz att vi nu förhandlar med det mäktiga konstnärliga rådet i Kulturhuset om ett nytt quiz i slutet av augusti – i samband med skolstarterna. På taket helst.

Quizet går under arbetsnamnet Det stora Jan Björklund-quizet. Mer info snart.

Annars återstår bara att återigen beklaga att det inte fanns papper på toaletterna (förutom Kulturhustidningen då) och samtidigt passa på att önska en trevlig sommar.  

/Leo och Jenny

Just det för tusan! Vi måste ju berätta att Saddam Husseins efterfrågade roman slutligen verkar vara på ingång:

Följande titel är försenad från förlaget men förväntas skickas inom kort:

Antal ISBN Titel
1 9781589396135 HUSSEIN, SADDAM:ZABIBA & THE KING

Och så resultatlistan då:

1. The beat up kid book club, 31,5 p (osannolikt bra)

2. Läs-plattan, 30 p (sanslöst bra)

3. Autisterna, 28.5 p (obegripligt bra) 

4. Åke Skiölds, 28 p

5. Put your glasses on, 28 p

6. Flumride, 23 p

7. Å andra sidan, 22 p

8. Bokcirkeln, 22p

9. De fria dårarna, 21 p

10. Svenska tanters dramatiska höjdpunkter, 21 p

11. Nathan Glass, 21 p

12. Ingemar Fasth har tvättid, 21 p

13. Oscars Wildar, 20 p

14. Slashasarna, 19 p

15. Ingenjörerna, 19 p

16. DET, 19 p

17. De glada gnomerna, 17 p

18. Galenskaparna & After Shave, 14, 5 p

19. Genisis Penisis, 13 p

 

Vilket sjujäkla schlagerliv.

27 Maj

Kicki - nu på Debaser.

Jag har alltid hävdat att de som lever mest rock ‘n’ roll-liv i Sverige är dansbandsmusikerna: buss, spela, buss, spela, buss, spela, sponken och flyktiga möten med kvinnor och män. På hotell. Kanske Statt i närheten av Norrköping. Buss igen. Spela. Med tur lite ledigt över jul. Hårt liv. Kikki Danielssons Ett schlagerliv kanske är det närmaste vi kommer en Keith Richards Livet. Släpps i augusti och vi ska banne mig köpa in två exemplar.

Kikki Danielsson som för övrigt kommenterade gårdagens spelning på Debaser med att säga ”det var suveränt, det var som en rockkonsert… jag visste ju inte vad Debaser var för någonting, men det var jättekul”. En oerhörd revival är på gång.

/Leo

Statsminister Reinfeldt har ordet

19 Maj

Också författare.

Åh, gud som vi har jagat Fredrik Reinfeldts bok Det sovande folket . En Statsminister som en gång haft litterära ambitioner – klart att vi ska ha boken i vårt bestånd. Vi skulle i så fall vara det enda biblioteket inom Stockholms stad som har den. 

Men på antikvariaten har vi kammat noll.

Hittills.

Som tur är finns den som pdf-fil på nätet. Eftersom vi inte har boken i vår hylla, än, lanserar vi nu smakbitar i hopp om att någon hör av sig med tio exemplar ur den svåråtkomliga restupplagan. Vi börjar i dag med den dramatiska inledningen till Det sovande folket. Håll i hatten!  Statsminister Reinfeldt har ordet:

 

Kapitel 1

Sovhjärnorna

Blott 28 år gammal dog han. Det kom inte plötsligt utan satte punkt för en ganska lång och utdragen process. Han skulle hittas redan nästa dag. De historiska exempel som funnits på människor som legat döda länge och börjat ruttna och utvecklas till sanitära olägenheter, som det hette, var nu avhjälpta. När han inte registrerades i datanätverket som påloggad följde datorn de larmmönster som den hade instruerats att göra. Datorn skrev till honom över skärmen utan respons, därefter ringde datorn utan att någon svarade. Eftersom datorn kunde detektera hans närvaro i rummet, men utan att kunna kommunicera, sände datorn efter en ambulans.

Han dog precis som en lång rad andra unga människor började göra den sommaren i vad som snart skulle komma att kallas 2000-talets farligaste och dödligaste epidemi. Fullt jämförbar med pest, smittkoppor eller AIDS.

Han dog välfärdsdöden.

 

/utdrag ur Det sovande folket (1993).

Knausgård skjuter upp döden

18 Maj

Knausgård har blivit så stor att han inte får plats i sin självbiografi.

Den andra delen i Karl Ove Knausgårds romansvit har precis landat på de svenska bokdiskarna. Nu kommer författarens norska förlag Oktober med ett chockbesked:  Den sista delen får vänta.

Den sjätte och avslutande delen skulle ha kommit ut på norska till sommaren men nu skjuts utgivningen på framtiden – något som har lett till massprotester i Oslo.

Boken ska bland annat handla om den enorma hysteri som bröt ut i norska medier efter att den första delen gavs ut 2009.

– Knausgård har blivit så stor att han inte på långa vägar får plats på 500 sidor, och han växer för varje dag. Det är som att blåsa upp en ballong som aldrig exploderar, jag har aldrig sett något liknande, säger Kerstin Arnolds på Oktober.

Arnolds avslöjar att förlaget och Knausgård nu förhandlar om döden.

– Vi har långt framskridna planer på att skjuta upp döden och det ser faktiskt ut som om det kan gå vägen. Knausgård har ställt sig mycket positiv till vårt förslag och nu återstår det bara att lösa lite formaliteter kring kontraktet.

Plattan i London

17 Maj

Nej, det blev inget London Eye, inget shoppande, inget museibesök. Istället spenderade vi dagarna med att träffa folk som fyller Londons poesiscen med evenemang.

Det blev tunnelbana.

Och taxi.

Och buss.

Bland annat träffade vi Russel Thompson från det nationella nätverket Apples and Snakes. Thompsons jobb är att sy ihop poesiuppläsningar i London.

Vi besökte också musikjournalisten och författaren Patrick Neate som på ett lite mytiskt sätt tog emot oss på en medlemsklubb i centrala London. Så här tänkte Patrick Neate: ”Alla mina kompisar läser, men ingen går på litteraturevenemang. Jag vill göra en kväll för dem”. Resultatet  blev Book Slam – en grej vi tror mycket på. För att få en känsla för vad det är fråga om kan man lyssna Book Slams Podcast.

Vi blev faktiskt så impade av Patrick Neate att det första vi gjorde när vi kom hem var att beställa samtliga verk vi kunde hitta av mannen. Finns snart i biblioteket.

Patrick Neates verk kommer snart att fylla våra hyllor.

Vi hann också med ett besök på The Poetry Library. Och så träffade vi Chris Redmond som förenar musik och poesi på ett intressant sätt: poeterna får instruera bandet hur det ska spela, sen är det bara att köra.

Och tipset alla gav oss för att lyckas med ett litteraturevenemang var kort och gott följande: You need a bar.

/Leo

Knausgård – kanske overklig?

7 Apr

Nya tester visar att Knausgård kan vara overklig.

 

Hyperrealistisk, extremt realistisk och väldigt självutlämnande är några beskrivningar som frekvent använts om Karl Ove Knausgårds hyllade romansvit Min kamp. Nu visar nya rön att Knausgård skriver så överdrivet realistisk att hela romansviten riskerar att klassas som overklig.

– Det verkar som om vi har att göra med en helt ny sorts realism, avslöjar Harry Jansson på statens kriminaltekniska laboratorium som testat sanningshalten i de hittills fem publicerade verken.

Harry Jansson fortsätter:

– Romanerna är testade på originalspråket norska som är ett lite konstigt språk, men vi har kalkylerat med felmarginaler och mycket tyder på att vi har att göra med en helt ny genre, overklig realism.

Knausgårds andra del av romansviten Min kamp kommer ut på svenska i maj. Harry Jansson menar dock att man nu måste fråga sig om det verkligen är Karl Ove Knausgård som har skrivit romanerna:

– Vi har testkört inslaget där Knausgård medverkar i Skavlan och det förefaller vara trickfilmat, det är något jävligt konstigt med håret. Detta skulle kunna innebära att Knausgård som person är overklig. Så vitt jag vet är det första gången i litteraturhistorien som något sådant har hänt.